Vad är egentligen bakterier?

Det är pyttesmå, encelliga organismer som förekommer naturligt nästan överallt – och det är absolut inte så att alla bakterier är av ondo. Vi människor har nytta av många sorter som finns i våra magar och som hjälper till att bryta ned maten vi stoppar i oss.

Dock finns förstås även bakterier som skadar oss, och som vi inte vill ha. Naturen har försett oss med försvarsmekanismer som hindrar mycket ovälkommet från att ta sig in – huden är det yttre skyddet, följt av slemhinnor och immunförsvar som inre skydd.

När elaka bakterier ändå lyckas ta sig in stöter de på mer motstånd, då kroppen inte gillar obehöriga gäster – i de flesta fall av bakterieinfektioner behöver vi ingen extern hjälp eftersom våra kroppar tar hand om problemet automatiskt.

Det är i de fall som infektionen är för stor och svårhanterlig som antibiotika används. Antibiotika är bakteriedödande och fungerar som en sista utväg när våra egna kroppar inte klarar av bakterieattacken.

Lite mer om antibiotika

Antibiotika är ett samlingsbegrepp som bland annat innefattar penicillin, vilken är den vanligaste antibiotikan. Faktum är att den bildas på naturlig väg av bakterier och svampar, men ”förädlas” av människor på kemisk väg så att den kan användas i medicinska syften. Många typer av antibiotika, exempelvis penicillin, vägrar låta bakterierna bygga upp sina cellväggar, vilket gör att de faller sönder och dör.

Nu kanske du undrar hur antibiotikan kan skilja på goda och elaka bakterier. Det kan den inte! Men de flesta antibiotikum verkar inte mot alla typer av bakterier, utan endast mot ett smalt urval – detta för att de inte ska göra mer skada än nytta. Ju fler olika typer bakterier den verkar mot, desto större är risken att den slår ut de goda bakterierna också.

Antibiotika biter inte på virus, men som tur är finns det andra mediciner som bromsar eller på andra sätt dämpar viruseffekten.